Fick en kommentar om att det uppdaterades lite dåligt.

Är för tillfället väldigt irriterad då mitt långa uppdateringsinlägg bara försvann.

Så nu blir de en kort uppdatering.

Helgen började i fredas me kräftor ute hos föräldrarna. Avslutades me Idol, Kändisdjungeln o lite kortspel.

I lördas fick ja besök av föräldrarna som skulle hjälpa mej lite här hemma. Min nya fina valnötshylla ja fått av dem sattes upp. Nu är det så fint här hemma o ja bara trivs så bra. Ska verkligen hålla efter nu (för vilken gång i ordningen lovar ja mej själv de här nu?).

På eftermiddan blev de o kolla fotboll. Assyriska - Syrianska, 1-0. Bror var så duktig så o höll sin nolla!

Ida har de promenerats ut till föräldrarna för lite fika o ikväll har de fuskats med pizza. Skärpning nu!

Promenaden kommer nog göras om, varför ta bilen när ja kan gå o ja har ju busskortet oxå!

Igår var de party hos L me tjejerna, lite singstar klarades av. Ja va sämst som vanligt men lite får man väl bjuda på sig själv. Ja tycker ju att det är kul ändå! Ja vet att de låter för jävligt så de e de ingen som behöver upplysa mej om.

Som vanligt skulle det gås ut till Bomull. Bråttom ut var de kändes det som. Och bråttom hem.
Ja vet inte vad alla andra tycker men ja känner de som om det ofta ska gås hem väldigt tidigt efter att man väl kommit ut. Varför är det så bråttom hem? Gårdagens bomull var ingen höjdare. Gick innan 2 o de tycker jag inte om. Iof så gick ja helt frivilligt så det går inte att skylla på någon annan. Och det var skoj tills alla verkade försvinna. Lite dans o sen lite prat me folk.

Den stora frågan är; Varför är ja alltid onykter när ja pratar med Jemacon-folk?

Fylleringde till min bror, som vanligt.

Åt på McD, som vanligt.

Sa för mycke under alkoholens påverkan.

Det här är mina tankar för tillfället, är de någon som känner något annat så uppskattar jag att få höra det.

Har pratat ut med min bror allt som hänt. Behövde nog prata av mej litegrann.

Ibland säger ja för mycke när ja är full.
Ångrar en viss del men det är ju ändå när man är full som man är ärlig. Det är väl det jag tror iaf, är nog inte ett dugg sant egentligen.
Varför är det då i pnykterhetens stadie allt ska komma ut? Varför kan man inte prata om saker nykter. Är det så mycket svårare egentligen, det borde vara enklare. Du har mer kontroll på dej själv och allt kommer nog ut på ett mycket bättre sätt.

Det känns som om det här är något som genomsyrar allt i livet.

Pengar
Du kostar på dig något lite extra och det har du råd med.
Kärlek
Din partner blir inte klok på dig. Försök vara mindre fladdrig.
Arbete
Du är rätt person när det kommer till en viss förhandling .
Vilka pengar?
Vilken partner?
I wish!

Ja har varit dålig på de mesta.

Uppdatera bloggen

Äta nyttigt utan att fuska alltför mycke

Hålla iordning i lögenheten

Bara för att nämna några saker

De e mycke skit på jobbet nu. Skit kanske e fel ord men mycke grejer som tagit en hel del energi från mej. Och mycket tid som ja kunnat ägna till andra viktigare saker.Att jag själv ska behöva ägna så mycket tid åt att få klarhet i vart ja ska ha mitt lönesamtal som skulle varit klart i april. Över 1,5 vecka har jag fått springa runt o leta svar och sen få besked att de ändrat allt för mej bara för att en person protesterade o satte allt i rullning. Att de inte kan ta det beslutet från början är det jag har svårt att förstå. Att bli placerad i Linköping för att sen bli överflyttad till Bromma bara för att ja får min lön därifrån. Jag anser att jag är anställd i Linköping o ingen annanstans. Ja tror inte min chef har hört mej säga ifrån så mycke som ja gjorde nu i veckan någon gång. Ja e medlem i facket o då även i fackklubben på jobbet. Genom det så anser jag mej ha rätt till att använda dem i den löneförhandling på jobbet som de ger hjälp till de som förhandlar i Linköping och den hjälp som Växjöklubben ger till dem som förhandlar i Växjö. Men nej då, ja tillhör Bromma o de har ingen klubb. Så ja får gå helt utan hjälp! Vad är det för värld vi lever i och var jobbar jag egentligen.Ja behöver omväxling i mitt arbete. Jag utvecklas ingenting som det är nu. Jag skulle behöva göra något annat på jobbet känner jag. Lite nya arbetsuppgifter. Det är bara jag som kan ta tag i det för att min arbetssituation ska bli bättre så ja måste ta tag i mej själv så jag gör det.

Det känns som om ja blir behandlad annorlunda av en del personer pga vilket tillfälle det är. Det känns väldigt trist att det ska vara så. Jag vet inte varför heller vilket gör att det ibland känns olustigt i sällskapet.

Jag är trött på allt vad chefer står för. Att jag själv ska behöva ta tag i saker för att få det jag har rätt till gör mej otroligt irriterad. Att bli bollad fram o tillbaka och att pesonalansvariga ger ett besked till mej för att sen ändra sig gör att jag känner mej otroligt frusterad.

Är det för mycket begärt att allt ska fungera?

Sitter kvar uppe på kundtjänst. Känns som om det inte är någon som har koll på min "situation"

Ja vet inte alls vad jag känner inför vissa saker. Ja funderar en massa o de enda ja kommer fram till är att det känns väldigt trist. Att det ska behöva bli så. Det känns så otroligt tråkigt. Borde ta tag i det men när du inte får nån tillräcklig respons så känns det väldigt trist.

Jag kanske får låta det gå ett tag o se vad som händer. Se om någon mer än jag reagerar på allt. Fast det är mitt liv, varför ska nån reagera på mitt liv? Det är bara jag som bestämmer hur mitt liv ska levas och vad jag gör av det. Jag kan ta goda råd från vänner men i slutändan är det ändå bara jag som kan bestämma hur jag vill ha det.

Ja förstår inte alltid varför. Eller ja förstår ibland men ja fattar inte varför. Glömmer bort sej själv litegrann mittialltihop.

I helgen var jag på ett underbart vackert bröllop. Så fina brudparet var.

En jättetrevlig kväll, med god mat, sällskap o stämning.

Känns så otroligt fint att ja fick vara med o dela er stora dag :)