Ja kände verkligen att ja va igårn me mitt bloggande igen. Är skönt o skriva ner va ja tycler, känner o gör. Men nu verkar de inte finnas nån tid till de. Órkar inte sätta på datorn när ja komemr hem om dagaran eftersom ja sitter o stirrar i en hela dagarna på jobbet. Och på jobbet finns det inte tid till att göra ett litet inlägg, knappt ens pårasten.

Åkte från jobbet 20 över 6 igår. På plats idag igen kvart i 7.

idag ska jag gå hem 20 i 4.

Jobbet igår. Fulständig kaos.

Skulle få besök från storstan som skulle hjälpa till o packa upp reservdelslagret. Besök fick jag, hjälp fick ja inte. De kom hit, hälften ghorde lite, de andra 2 drog iväg efter en kvart. Tydligen är lunch viktigare än att hjälpa till. Nu fick ja dra det stora lasset själv. Hade ja lovat att hjälpa till så hade ja åkt i tid så att ja kom hit i god tid utan att behöva stressa. KOmma hit kvart i 11 o va tvungen o åka halv 12 är ingen bra lösning. På eftermiddan kom sen nästa person som fick hjälpa till litegrann och som även skulle lära upp mej. Gick inte så jättebra eftersom ja känner att ja inte har nån koll på vad de e ja ska göra. Och hur ja ska göra det. Står fortfarande som ett stort frågetecken.

Vid halv 6 kom ja ifrån jobbet.