Ibland kan man bli sur för mindre. Ida är tydligen en sån dag. 

Ja ringer o försöker va trevlig men va får ja, ingenting, ingen tid för mej inte. Känns som om ja e den enda som står för kontakten ibland. De e ja som ringer, aldrig du. Varför? Jag vet att du lever ett väldigt upptaget liv men ändå, ett samtal nån gång kan ja väl få? 

Ja tyckte de va skoj när vi va ute på Maxi ihop, vet inte när vi gjorde nåt ihop bara vi två innan dess. '

Men de e väl bara o släppa de här o gå vidare. Vi hörs o syns ju ändå, även fast ja känner att de bara e ja, o de e väl ändå huvudsaken.

MItt nyårslöfte om att gå ut o gå (nästan) varje dag har redan spruckit.

3 dagar klarade jag sen vaknade jag upp till -15 grader. Ja skyllde på kylan o stannade inne.

Istället för att promenera har ja gjort besök på Maxiområdet, Hageby Centrum o City Gross. En fin orkidé fynda ja på Bauhaus.

Ida e de tvätt o matlagning som gäller. Ja fick ett ryck igår o bestämde mej för att ägna hela dagen åt att laga mat, förbereda o frysa in en massa matlådor. Kanske blir ja lite mer inspirerad.